Skåre Byalag 23 januari 2019
Skåre Byalag inledde det nya året med föredrag av en av de egna – Hans Janstad, journalist, konstnär och författare, sedan 20 år bosatt på fiskeläget.
Förra gången Hans Janstad berättade för medlemmana i Byalaget handlade det om olika äventyr under konstnärslivet. Den här gången var det journalistlivet, en nästan 70 år lång resa inom tidningsvärlden, som stod på programmet. Titeln på Hans föredrag ”Äventyrare i världen och gamla Svedala” höll med råge vad den utlovade. Åhörarna fick lyssna till en roande och oroande blandning av både stora och små händelser precis så som arbetet för journalister ofta är (eller var)! Allt illustrerat med autentiska foton.
På 1970-talet besökte Hans tillsammmans med en pressfotograf Afrika. Där mötte de bland annat sviterna efter Idi Amins härjningar i Uganda.
– När vi besökte Zanzibar hade vi poliser i hälarna hela tiden. 13 personer skulle hängas när vi var där, minns Hans med avsky.
Även lite mindre dramatiska händelser som att klättra i kokospalmer, klappa apor, stå öga mot öga med en ”snäll” noshörning fick de uppleva på Afrikaresan.
– För att skydda oss mot malaria fick vi svälja tabletter stora som malkulor!
En annnan reportageresa förde Hans till Portugal och Madeira. I tre veckor reste han runt i landet. Andra minnesvärda uppdrag gick till Polen där han både provade på gyttjebad och jagade den svarta madonnan.
– Vi hittade madonnan! Hon hade blivit svart av alla vaxljus som tänts nära henne!
På somrarna ingick Hans i tidningen Arbetets sommarredaktion, som bland annat gjorde reportage om marknaderna i Skåne.
– Jag sålde ljudlösa flugsmällare. Rent lurendrejeri, men lyckades få dem sålda!
Ett uppdrag han minns med glädje var reportagen om skånska gästgiverier. De låg sedan till grund för serien i TV! Hans provade även på att vara ”gåramålare” och övernatta på höskullar på bondgårdar mellan målandet.
Hans Janstad tackades med en varm applåd och en gåva för det intressanta (och humoristiska) föredraget.
Men åhörarna ville höra mer! Har inte du träffat en massa politiker under ditt journalistliv, undrade en Skårebo.
…och det hade Hans!
– Jag har intervjuat många intressanta politiker. Tage Erlander som var mycket trevlig och humoristisk, Gunnar Sträng med sitt underbara humör och Olof Palme som skulle visa mig och en fotograf riksdagshuset. Tyvärr var det inte lika lätt att intervjua Palme, man kände sig underlägsen! Det var en kort tid innan han mördades!
2019-03-20 – Grillning av Rubin
Det var inte ”Den röda Rubinen” som kom till Skårebo-träffen i Skåre Båtklubbs lokal. Nej, det var en person av motsatt kulör, med andra ord ”Den blåa Rubinen”, d v s Mikael Rubin, blå moderat och ordförande i Trelleborgs kommunstyrelse. Han kom tillsammans med vapendragaren Erik Lundström, KD, denne med en ärvd doft av nybakat bröd från Smygehamn. Båda hade tjänstvilligt ställt upp för att bli ”grillade” av lokalpatriotiska och Skårefrälsta bybor.
Det noterades ett nytt publikrekord i Skårebo-träffarnas historia. Runt 45 personer hade infunnit sig till denna grillkväll, borden i båtklubbens lokal hade flyttats ut och folk satt i långa rader, som på bio eller packade som Skåre-sillar, och var tvingade att inta kaffe och kakor i knät, med riskabel lutning.
Ja, det var en publik-succé nästan i samma dignitet som den som den norske författaren Agnar Mykle åstadkom med den sinnliga romanen ”Sången om den röda rubinen” i mitten av 1950-talet.
Blev det ett lika ”kärleksfullt” möte med den fullhövdade Skåre-publiken?
Ja, det var i varje fall mycket vänskapligt. De politiska herrarna skötte sina kort väl, skämtade och höll en lagom folklig ton. Det artade sig till en livlig och intressant diskussion, bitvis en emotionell frågestund, där det bl a handlade om den inhiberade vägdragningen runt Maglarps nya kyrka, numera riven, småbåtshamnarnas framtid, en kommande cykelväg, hastighetsbegränsningar etcetera. Det var inget fel på den glödheta kolen från frågarnas sida, men det är ju så att politikerna av gammal och ohejdad vana är experter på att ljuta olja på höga vågor. Så även i Skåre hamn. Man kan väl sammanfatta det som så, att det blev någon form av ”krabb sjö”. Med livliga vågor och godmodig sydlig vind.
Det hela började med en liten reklammässig bildpresentation av det nya styrets ambitioner. Allt skulle bli ”lite bättre varje dag”. Det där känner man igen från den gamla slagdängan ”Bättre och bättre da för da”. Men allt kan upprepas. Det poängterades att ”politiska beslut skulle genomföras och inte diskuteras”. Punkt slut.
Vissa frågor belystes dock på ett mera intresserat och känslomässigt sätt. T ex de obefintliga bussförbindelserna från och till Trelleborg med flera platser. Här hettade det till lite mer, men allt skulle ju ”bli bättre varje dag” och kanske tändes ett litet hopp, då Mikael Rubin meddelade att det måhända i framtiden blir digitala småbussar, självgående och utan förare. Då behövs tydligen inget ledarskap.
Det ställdes många frågor denna kväll och det blev välförtjänta applåder för de båda politikerna, som infann sig just som en polisbil jagade en ”skum person” på Skåre hamn. Men alla i Skåre-auditoriet förstod att det inte gällde ”Den blåa Rubinen”, Mikael Rubin eller vapendragaren Erik Lundström. Inne i båtklubbens lokal härskade den goa Trelleborgs-andan.
De båda ”grillade” politikerna avtackas med buketter från Kurland.
2019-04-26 – Göran Christensen besöker Skåre
Taklagsfest efter golvhöjning. Visserligen har golvet i Skåre båtklubbs lokal höjts med 15 centimeter, men det var inte därför som glädjen snabbt slog i taket, när Skåre byalag anordnade sin senaste Skåreboträff. För så gör glädjen varje gång som Göran Christensen gästar byalaget och spelar och sjunger. Denna gång skedde det under parollen ”Hjärtats nyckel heter sång” och mycket passande blev en av favoriterna en tonsättning av Theodor Tuvessons välkända dikt ”Mitt hjärta bor i en gammal gård”. Den finstämda tonsättningen utförd av Göran Christensen själv. Göran härstammar från Danmark så under kvällen sjöng han både på danska och svenska, förlåt skånska, och naturligtvis blev det jubel då han exekverade ”När en flicka talar skånska”.
Stort jubel utbröt också efter Görans formidabla tolkning av ”När det våras ibland bergen”, utförd i olika versioner, från Bellman till Ulf Lundell. Vilken variations-känsla, endast en gedigen musiker mäktar med sådant. Ja, under kvällen blev det toner välkända från Dan Andersson, Ted Gärdestad, Kim Larsen och naturligtvis Evert Taube. Här rördes man av ”Så länge skutan kan gå” och inte minst av Peter Lundblads ”Ta mig till havet och gör mig till kung”. Auditoriet satt så nära man komma havet utan att doppa tårna men flera sågs tårögda inför de känslosamma raderna. Som vanligt ett vällyckat program, en trio smörgåsar serverades dessutom, och det lär inte dröja länge förrän Göran Christensen på nytt fångar sin trogna publik.
2019-05-17 – Quiz Time på Skåre
De som tävlar i Quiz – kan man kalla dem Quizlingar? Och det på självaste 17 maj, Norges Nationaldag. Ja, men det är i så fall en Norgehistoria på ett kärt sätt. Hur som helst var det förrädiskt svåra frågor som ställdes när Skåre byalag för andra året i rad anordnade sin Quiz -Time i Skåre båtklubbs lokal. Till exempel: ”Tre av dessa fyra schlager har en gemensam nämnare, vilka och vad är den gemensamma nämnaren?”
Den gemensamma nämnaren, det har ju med matematik att göra. Hur i all fridens da´r gångrar man en schlager med en trea? Och särskilt för nyblivna fiskeläges-bor, vad är ”Näringabören”? De trevliga Quiz-ansvariga , Gustav Jonsmeden och Håkan Svensson, hade verkligen ansträngt sig till det yttersta för att mystifiera den Skåreboträff-trogna publiken som under de musikaliska öronens och hjärnvindlingarnas inbördes kamp utkämpade ett bordsvis envig efter lottade par. Det viskades högt och lågt, det hyssjades hit och dit, och för att stärka stridsmoralen så serverades smörrebröd på skånskt vis med lämplig dryck. Det blev en mycket jämn kamp. Olika musiknummer framfördes, tonsäkra, s k fullt gehöriga, stod mot mer eller mindre tondöva, men det fanns naturligtvis en mängd andra frågor som kunde bli avgörande. Hur som helst så vann lag 4, bestående av Bengt Werner, Lotta Jonsmeden, Sten Persson, Brian och Elisabeth Mansell. Njutningsfullt pris utdelades och menigheten ser redan fram mot en solklar gemensam nämnare – nämligen ett nytt uppskattat Quiz-Time.
Jazz på Skåre
Skåre byalag hade jazzkväll. Det var lördagskvällen 27 juli, då ”Dassavy” återigen blev ”Jazzavy”. Det låter kanske lite underligt för den oinvigde, men det är så att intill Skåre båtklubbs lokal finns en liten skylt med ordet ”Dassavy”. En skånsk variant av det franska ”Dejavu”. Det redan sedda. Där mot havet finns en betagande havsvy med långbord och långbänk. Och denna afton, för tredje gången, utspelade sig Skåre jazzkväll med Blow Out:s sjumannaorkester och Lisa Romée som vokalist, Lisa som är Trelleborgs egen fantastiska sångfågel.
Tält hade slagits upp, dansgolv hade lagts ut, sallad och små spett hade inhandlats, olika drycker hade medbragts och så brakade det hela löst. Närmare åttio personer hade samlats för att ”spisa” som det hette förr. Men det skulle också dansas. Vinden var lite okynnig, det ryckte i tältdukarna men det ryckte framförallt i de danslystna benen. Fram mot elva på kvällen så var det fullt ös i sommarkvällen, hamnens katter jammade som vanligt med så långt de förmådde, flaggspelet mitt i rondellen försökte hålla takten i de mera melodiösa passagerna.
Ja, det var en kväll att minnas. Och högst antagligt att upprepa nästa år.
För Skåre-borna håller sig aldrig lugna. Bara veckan innan hade Skåre båtklubb haft ett medlemsmöte med efterföljande fisksoppa. Den berömda Sandgrenska fisksoppan tillagad av Ulf, Mia, Fredrik och amerikanen Bill. Den likaledes berömda aptitretaren ”Slabbi Dashi” fanns att tillgå, liksom ett Quiz, vars resultat i skrivande stund är något oklart. Det var en av sommarens vackraste kvällar, på förhand beställd av Anderslövs meteorolog Nils. Omkring 30 personer deltog i firandet, däribland inbjudna holländska båtturister.
Ja, dessa Skåre-bor. Ännu tidigare hade det avverkats ett Skåre-mästerskap i boule och det brukar alltid även vara ett Skåre-mästerskap i golf. Varför kan inte Skåre-borna ”lyna” sig lite, ta det lugnt och lyssna till fåglarnas sång. Fast det går ju inte när man 4 augusti skall ha en ”familjedag med Räkan Rut” och en efterföljande konsert med Havsbandet. Dessutom har från fiskemuséets sida införskaffats en gammal tändkulemotor. Som under sommarmånaderna startas vid 14-tiden lördagar och söndagar.
Så nu hörs åter det välkända ”dunket” från en gammal fiskebåt.
Skåre Open – Golf
Den 9 augusti var det dags för Skåre Open i golf för fjärde året. 18 golfspelare gav sig ut på Trelleborgs Golfklubbs bana i det vackra vädret – solsken och ”lagom” vind. (2018 kämpade deltagarna mot kuling och regn!
Efter tävlingen samlades spelarna med respektive (sammanlagt 28 personer) för prisutdelning och fest i Båtklubben nere i Skåre hamn.
Tävlingsledare och prisutdelare var även i år Håkan Svensson, som fick mycket beröm för sin insats.
Bäste spelare och den som fick den stora äran att ”husera” Skåre Opens vandringspokal till nästa års tävling var Mårten Sundberg. Tvåa kom Tom Magnusson och trea Alf Eriksson. Ett speciellt pris för ”bästa driven” gick till Lars Bäckman. Mårten Sundberg vann även priset ”närmast hål”.
Efter välkomstdrink och prisutdelning var det dags för den utsökta buffén från Bistro Links (Trelleborgs Golfklubbs restaurang). Feststämningen höjdes ytterligare några grader (förutom efter vin och mat) när allsångshäftena med komiska texter om golf och golfspelare togs fram. Då var alla dåliga slag snabbt glömda av dem som inte fanns med på prislistorna!
Isbrytning förr och nu, SKÅRE Byalag 8 oktober
Höstsäsongen för Skåre Byalag inleddes med ett riktigt ”vintrigt” besök i Båtklubben nere i hamnen. Sjökaptenen Lars E Fränngård återvände till Skåre, där han bodde med familjen till 1997, för att berätta om sin tid på polarisbrytaren Oden.
Ett 25-tal åhörare hade lämnat stugvärmen för att lyssna till ett föredrag om ”Isbrytning förr och nu”.
– Polarisbrytaren Oden där jag arbetade togs i bruk 1989. Det är världens största icke atomdrivna isbrytare. Oden har plats för en besättning på 56 personer. Ombord finns det bland annat sjukhus med två operationssalar. Oden se ut som en osthyvel framifrån!
På vintern var Lars E Fränngård anställd på Oden för isbrytning i Norrland och på sommaren var han kapten på färjorna mellan Sverige och Tyskland.
Från början var det Kungliga Flottan som ansvarade för bemanningen. Från år 2000 är den civil. Lars berättade att den första statsisbrytaren kom redan 1926 och att de svenska isbrytarna som ”arbetar” idag är gamla.
– När jag började låg besättningen ute tre veckor i taget. Idag är det 14 dagar ute och 14 dagar i land som gäller.
Åhörarna fick se en film om arbetet ombord på Oden och ute längs isrännan. En färd genom isen i månsken – det var fantastiskt!
– Den tystnad man upplever där uppe är unik, konstaterade kapten Fränngård och medgav att han föredrog vinterarbetet på isbrytaren.
Kostar det något att dras loss om man fastnar i isen, frågade någon i publiken.
– Det kostar inget, det är gratis. Under förutsättning att fartyget kommer från en svensk hamn och ska till en annan svensk hamn.
En annan fråga som ställdes var ”hur länge kan Oden vara ute till havs”.
– Isbrytaren har proviant och drivmedel för 100 dagar!
Lars E Fränngård är pensionerad som sjökapten men har fortfarande olika uppdrag.
Han tackades för en intressant kväll i höstmörkret.
Skåre Firar första Advent
Skåre byalag och Skåre båtklubb, söndagen 1 december.
Det blev en annorlunda julgranständning på Skåre detta år. Julgranen hade på grund av den kommunala vänligheten stått där och lyst i över en vecka, så det där med tändandet var redan överstökat, varför det i stället fick bli en liten festlighet i Skåre båtklubbs lokal. Det var en blåsig eftermiddag, julgranen vajade med sina ljusgirlanger, såg ut att dansa, och i Trelleborg med omnejd rådde ett kommersiellt Svarta hav med Black Friday och Black week, så mången idog julklappsköpare passade på att införskaffa både mjuka och hårda paket.
I båthuset bjöds på körvänlig glögg och pepparkakor, men dessutom, i december månads hundväder, på Hot dog, det vill säga varm korv med bröd. Tillströmningen av Skårebor var väl på grund av julhandlandet inte överväldigande, men de tillstädsekomna kunde njuta av stämningsfull julbakgrundsmusik och värmande grannsamverkan. Det blev en och annan Hot dog över, men dessa överläts godhetsfullt till hamnens katter. Kan man tala om Hot Cat? I varje fall jamade både Mittbenan och Rödbenan, två av katterna, förtjust över näringstillskottet. Man skall ju vara snäll mot de fyrbenta i juletid.
